tusseparaden

Så här såg storstrumpa och William ut när de kastade sig iväg på bus eller godis. Pappan fick snällt vänta med maten till långt in på kvällen då vi hade viktigare saker för oss. Lillstrumpa blev dinosaurie men fastnade inte på bild hemma, däremot fick vår vän Camilla den stora äran att ta en bild på honom. Jag får helt enkelt fjäska för henne och be om en kopia.....

Jag är inte alltid så snabb....Maximilian went bananas med kameran när han väl fick den i sina händer. Lillstrumpa var såååå duktig.

Ibland är det bara så ruskigt långt ut till bilen, där kameran ligger.... ja jag lovade ju en bild från sjukhuset, den kommer ,den kommer jag lovar....
Idag är det ju halloween, och igår pysslade vi och fejade här hemma. Satte upp spöken och pumpor, plockade fram alla tänkbara läskiga saker och klippte ut egna spöken ur papper. Hahahaha..,. lägger uppen bild sen...hahahaha.

Käkade thai mat tills byxorna inte passade längre.... mysigt ´värre. Pappa kommer bli så glad när han kommer hem och ser att vi ser ännu läskigare ut än vanligt.

Bips, säger Liam om sitt gips och säger jag att jag ska köpa chips så klappar han lite lätt på sitt gips och säger bibps....

Nu är det iallafall borta, idag var vi in och tog bort gipset, eftersom det är höstlov fick hela barnaskaran följa med.
Läkaren tittar sig lite förskräckt omkring och frågade försynt om det var rätt att någon av dom haft ett armbrott. Han hade något svårt att avgöra vem då dom som vanligt var högt och ¨ågt hela tiden.
Maximilian var pressfotograf under tiden då dom sågade bort gipset och under eftermiddagen ska jag lägga in en bild så ni får se....

Jag har minsann varit flitig på vår nya träningsmackapär...  Loosat 1,5 kilo och känner mig asnöjd.
Blänger på Fredric där han sitter i soffan med sin macka men jag cyklar på...
Hade min kära vän Reneé på besök i torsdags kväll, hämtade upp hennes barn när jag hämtade mina troll på dagis. På det sättet fick hon pyssla med sitt i lugn och ro och sen kunna komma och äta utan att behöva bekymra sig om nåt. Det känns väldigt skönt att kunna göra så för någon.
Vi har det så otroligt mysigt när vi träffas, barnen leker och vi kan prata i lugn och ro, tycker verkligen om henne.... Hon betyder mycket för mig, vi vänder utochin på våra tankar och känslor.

Blir jag riktigt ledsen vet jag att jag kan ringa henne och tvärtom. I torsdags kom hon med en väldigt vacker bukett med orangea rosor till mig, så där bara... Och det gör mig så glad, dessutom ser hon att det händer grejor nu när jag börjat träna.... Att rumpan kommit upp på högre breddgrader och sånt som ingen annan tycks lägga märke till. Kort sagt hon gör mig glad. Tack för att du finns gumman....

Putsar, fejar och donar.... Den stora städdagen, ja jag har jobbat en liten stund idag. Dagen började med utvecklingssamtal för storstrumpa.
Inga stora bekymmer med honom inte. Han går framåt och är duktig på bokstäver och lyssnar ivrigt när fröknarna berättar, sen har han ju lite svårt att inse när han har fel eller har gjort fel.... UNDRAR VAR HAN FÅTT DET IFRÅN ????
Inga namn nämner vi här....*ler*

Ja det var väl bara en tidsfråga innan han hade sönder gipset, terrorist lillstrumpa...... Idag var det då dag för den slutgiltiga smällen som fick gipset att smulas sönder till små partiklar och inte ge nåt stöd alls. Framåt lunch så fick jag snällt besked om att det är lika bra du beger dig in så dom får titta på det där.

Sagt och gjort, jag hämtar lillstrumpa, ringer min klippa till vän och frågar om mina barn kan följa med henne hem om inte vi hinner tillbaka. Tack gode vad som nu finns däruppe att man har vänner.
Nu blev det inte så långrandigt på sjukan den här gången, dom tyckte han erkade för pigg för en röntgen till och sen höll han sån låda i lekrummet att dom säkert tänkte:- vi gipsar om och skickar hem så vi får lite lugn och ro.....

Nu lurade jag er allt!!!

Det var inte mer spännande än att jag just nu fryser om fötterna. Det är svinkallt ute och blåser isbjörnar. Det är vid den här tiden varje år som jag ångrar hundköp. Eller det har jag iofs gjort flera gånger det senaste året med tanke på Nalle.

Nalle är ju vår Grand Danois som precis blivit ett och ett halvt år gammal. Han har tuggat sönder tolv par skor, ett vinställ, gjort några barbiedockor benlösa, slaktat några gosedjur och ätit upp en luftmadrass. Lägg till att äcklet smalat i sig ex antal bajsblöjor som han hämtat i soptunnan innan jag lyckats få honom att fatta att det är äckligt.
Det har hänt en och en annan gång att jag ångrat mig ja....

Kvällen igår var skön....
fredric jobbade läääänge, Maximilian och William körde jag till kören och farfar passade lillstrumpa. Det svängde ordentligt på kören kan jag säga och det är så kul att se min sångfågel rocka loss ordentligt. Han är så lycklig när han sjunger.
Alla var ju trötta sen så då somnade alla snabbt även mamman. Dock ramlade pappan in vid ett på natten och slog i tån i en bobbycar och svor så det dånade i huset. SUCK!!! Tänk att man inte kan hålla ögonen öppna ända in i sängen.

Detta till trots vaknade familjen på ett strålande humör och vi fick en morgon utan konflikter. Underbart må jag säga!!!

Ja nu har jag då varit slarvig som min trogne läsare Kim påpekat.... Jag ska skärpa mig genast.
Den sista tiden har varit hektisk, men rolig. Mycket händer på jobbet och barnen tar ju sin lilla tid i anspråk också.  Veckan som gick var jag och barnen mycket ensamma då Fredric jobbade som en tok.
Måndagen bjöd på en tur till röntgen för att kolla lillstrumpas arm och eventuellt byta gips. Vi kom snällt in vid niotiden på morgonen och satt där och väntade. Röntgen gick bra och allt låg som det skulle.BRA då skulle vi bara träffa läkaren oxå.
Men det visade sig inte vara så lätt. Efter fyra timmars väntan frågade jag lite försynt om dom glömt bort oss. OOOOHHHH NEJ! så här lång väntetid är vanligt. varav min följdfråga blev: - Då är det okej om vi går bort och köper något att äta för nu är lillen hungrig??? - Nej absolut inte då kan ni missa läkaren.....

Kom ihåg både hängslen och livrem om ni ska till sjukan för det lär behövas.....

Min lilla sångfågel maximilian kämpar på mied sin körsång. Tänk er Zlatan låten.... men byt ut Zlatan mot Jesus. Det sjunger han hela tiden.
Texten går så här:
Ingen hjälper människor som han
Jesus Jesus
Starkare än en superman
Jesus jesus osv.....
MMMMMM det är kyrkan som håller i körsången.

Storstrumpa kommer springande genom huset skrikandes på mig....
Han vill ha hjälp... Men med vad??? Jo lillstrumpa har kommit på ett bra användningsområde för gipset! När man inte får som man vill med storbrorsorna slår man till med gipset. Så nu svingar han den där lilla armen till höger och vänster i tid och otid. det är otroligt så snabbt dom vänjer sig och hittar på nya bus....

Numera låter det så här: - William, ge honom bilen annars slår han oss med gipset....

Eller med barnen i allafall....

Jag har lixom hittat min grej som får mig att stänga ute alla bekymmer. Först bakade jag seriefigurstårtor, men jag insåg plötsligt av en händelse att byxorna inte passade längre.... dags att byta hobby....
Då hittade jag världens grej, SCRAPBOOKING!!!  Åh det är så roligt att klippa och klistra med bilder, knappar och allt möjligt mojs man kan hitta. 

Så idag skulle vi då göra ett gratulationskort till kusin Sofia som fyller år i morgon. Sagt och gjort, vi kastar fram saxar, klister och diverse papper och bokstäver. Maximilian kastar sig in i kreativiteten och klipper för glatta livet tills nästa katastrof händer.... ..... ..... ..... (Cirkustystnad.).... 

Just det, han klippte sönder tröjan... Åja nu var det ingen stor katastrof, men min prins blev så ledsen att han gjort det och sa förlåt och att det inte var meningen sju hundra gånger ( lite överslagsräkning där).

Vi torkade alla tårar, bedyrade att det inte var någon fara för tröjor fanns det gott om, och pysslade vidare....
 

Här är en bild tagen i september på Maximilian och lillstrumpa.  Dom är vääldigt nära varandra och talar ofta om att dom älskar varandra, därav inte så konstigt att när Liam bröt armen i måndags så var det Maximilian han ropade efter.
Maximilian var lika förtvivlad som lillebror och kunde knappt sluta gråta då Avfärden till sjukhus närmade sig.
Efter många om och men stannade han kvar på dagis men frågade hela tiden fröknarna hur det var med Liam.

Efter många timmar på sjukhus längtade Liam så efter storebror att han stog och skrek: MACK!!! i sjukhuskorridoren.
Max hade bestämta att han skulle leka med en kompis på eftermiddagen efter dagis, men då detta hänt åkte han hem i stället för att gosa med lillstrumpa.
Jag kallar det syskonkärlek....  Tro för all del inte att William står utanför denna symbios, så är inte fallet. Alla pojkarna är väldigt samspelta och har en fantastisk känsla för varandra.

Ja, nu var det ju ett tag sedan jag skrev. Har sina olika förklaringar men en utav dom är att lillebror och hans goa kompis Kim har flyttat till Stockholm. Jag var dit och hälsade på i fredags.
Jättefin lägenhet.
Lördagen bjöd på Maximilians första hockeyträning och sedan rullade helgen på.
Och så kom måndagen och lillstrumpa Liam bröt armen. Japp där hade ni anledningarna till att jag inte skrivit.
Personligen tycker jag att domär giltiga... Eller????